onsdag 6 juni 2012

Mer ekonomi och jämställdhet!

Regeringen gav  2009 Socialdepartementet i uppdrag att göra en översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. SOU 2011:51. Här konstaterar man: att barn som har växelvis boende mår generellt bättre, har mer fritidsaktiviteter och en bättre relation till båda sina föräldrar. Bland barn som bor enbart eller större delen av tiden med en förälder verkar utsattheten öka, såväl ekonomiskt som känslomässigt.


Vidare skriver man att  även tidigare erfarenheter har indikerat att flera av de nuvarande familjeekonomiska stöden är konfliktdrivande i den meningen att de inte fördelas mellan särlevande föräldrar utifrån den försörjningsbörda som en förälder har med anledning av att ett barn bor eller vistas tidvis i hushållet.


Barnbidraget härrör från 40-talet då  modern ansågs som den bäst lämpade bidragsmottagaren. Det kan verka provocerande ur ett jämställdhetsperspektiv, att könet avgör vem som är bidragsmottagare för barnbidrag. Det, framstår i dag som föråldrat. Under årens lopp har kvinnors inträde på arbetsmarknaden, synen på föräldraskap, föräldraansvar och jämställdhet förändrat vår syn på kvinnors och mäns ansvar för hem och barn. Det är ett faktum att pappor i högre grad än tidigare tar del i omvårdnaden om barnen och att mammor förvärvsarbetar i en större utsträckning.


2010 var det 62 00 pappor och 960 000 mammor som fick barnbidraget utbetalat till sig.  När barnet bor växelvis får mamman i 74% hela barnbidraget och pappan i 6 %.


En undersökning visar att barnbidraget försvårar föräldrarnas  möjligheter att komma överens om var barnet ska bo. Detta uppger 85 procent av familjerättsadvokaterna och 76 respektive 57 procent av handläggarna i kommunen respektive Försäkringskassan.37.%.


Det är i sammanhanget otillfredsställande att reglerna om bidragsmottagare är utformade på ett sådant sätt att en av föräldrarna själv kan avgöra om bidraget ska delas eller inte när barnet bor växelvis – oavsett om föräldrarna i praktiken delar på kostnaderna för barnet. En sådan utformning gagnar inte föräldrarnas förutsättningar att samarbeta om barnets försörjning, och det faktum att barnbidraget i de flesta fall i praktiken lämnas till modern om hon vill det, kan dessutom bidra till att konservera könsroller.


Om t.ex. en boendetvist i en domstol resulterar i att barnet ska bo växelvis hos båda sina föräldrar kan det innebära ytterligare konflikter mellan föräldrarna om den ursprungliga bidragsmottagaren inte vill dela med sig av barnbidraget. Det finns därför behov av en större samstämmighet mellan olika rättsområden.


Det är viktigt att understryka att barnbidraget inte är avsett att stärka den ensamstående förälderns ekonomi och är heller inte att se som en belöning för att föräldern tar ett omsorgsansvar för barnet. Barnbidraget är till för att möta barnets materiella behov.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar